Kreditvärdighetens två delar – detta kan du räkna på
Kreditvärdighet låter som ett tal som borde gå att räkna fram. I praktiken består bedömningen, vilket är vad kreditvärdighet i själva verket är, en bedömning och inte ett objektivt mått, av två delar som fungerar på helt olika sätt. Den ena delen går att räkna ut med en miniräknare och uppgifter ur den egna budgeten. Den andra går bara att läsa av, och det är ofta den som avgör vilken ränta ett lån får.
Två delar av samma bedömning
Den del som går att räkna ut är återbetalningsförmågan. Långivaren räknar på hur mycket som blir kvar av inkomsten när alla fasta utgifter och det nya lånet är betalda. Kalkylen går lika bra att göra hemma vid köksbordet.
Återbetalningsförmågan finns dock aldrig i allmän form. Den räknas alltid mot ett bestämt lån med ett belopp, en löptid och en ränta, och samma inkomst kan räcka till ett lån på 100 000 kronor men inte till ett på 400 000. En egen uträkning av kreditvärdigheten börjar därför med ett tänkt lån. Med Lån & Spar Banks låneindikator går det att räkna på privatlån utifrån den egna ekonomin och få en uppskattning av låneutrymmet utan att någon kreditprövning görs.
Att ingen kreditprövning görs har betydelse för den andra delen, historiken. Där ingår betalningsanmärkningar, befintliga krediter och hur många kreditupplysningar som har tagits den senaste tiden. Många upplysningar på kort tid kan påverka hur en ansökan bedöms, och en uträkning som inte lämnar något spår påverkar därför inte historiken.
Historiken finns hos kreditupplysningsföretag som UC och bygger på registrerade händelser, så den går inte att räkna fram. Den går däremot att läsa av. Den som vill se uppgifterna får en kopia av kreditupplysningen, en så kallad omfrågekopia, varje gång en upplysning tas.
Kvar att leva på-formeln
Återbetalningsförmågan räknas fram med en kalkyl som kallas ”kvar att leva på” eller KALP. Den kan skrivas som en enkel formel:
Kvar att leva på = inkomst efter skatt − boendekostnad − levnadskostnader − befintliga lånekostnader − det nya lånets månadskostnad
För levnadskostnaderna använder många långivare Konsumentverkets beräknade hushållskostnader som riktmärke. För 2026 beräknar myndigheten att maten för en vuxen kostar cirka 2 730 kronor i månaden. Beräkningarna täcker ungefär 40 procent av ett hushålls utgifter, och boende, resor, tandvård och medicin ingår inte. Dessa poster behöver därför läggas till separat.
Ett exempel visar hur formeln fungerar. Med en inkomst efter skatt på 28 000 kronor, en hyra på 8 000 kronor, levnadskostnader på 8 000 kronor och befintliga lån på 1 500 kronor i månaden blir 10 500 kronor kvar innan det nya lånet räknas in. Långivare räknar dessutom ofta med en högre ränta än den aktuella för att se om ekonomin tål att räntan stiger.
Där räkningen tar slut
Formeln visar hur stort lån ekonomin rymmer, men historiken avgör vad lånet kostar. Räntan på lån utan säkerhet sätts individuellt, och spannet är brett. Två sökande hos samma långivare kan få räntor som skiljer sig med flera procentenheter, och lagens räntetak ligger under andra halvåret 2026 på 22 procent. Två personer med samma inkomst och samma utgifter kan alltså få olika ränta om den ena har fler krediter eller en kortare betalningshistorik.
Kreditprövningen skärps dessutom i november. Den nya konsumentkreditlagen, som träder i kraft den 20 november 2026, ställer högre krav på att prövningen görs i konsumentens intresse, och den som nekas kredit ska få veta varför.
Svaret på frågan i rubriken blir därför tvådelat. Återbetalningsförmågan går att räkna fram med stor precision, medan historiken bara går att ta del av. Den som känner till båda delarna har en bra bild av sin kreditvärdighet innan någon långivare har tittat på den.