Lagervärdering – FIFO och vägt genomsnitt

Varför lagret ska värderas

När du köper in varor till olika priser måste du bestämma vilket pris de sålda varorna ska räknas till, och vilket pris som gäller för det som ligger kvar. Valet påverkar både kostnaden för sålda varor och värdet på lagret i bokslutet, och därmed årets resultat. De två metoderna som används i Sverige är FIFO och vägt genomsnittspris.

• FIFO (först in, först ut): de äldsta varorna räknas som sålda först. Det som ligger kvar i lagret värderas därför till de senaste inköpspriserna.
• Vägt genomsnittspris: alla enheter får samma pris, nämligen den totala inköpskostnaden delad med det totala antalet. Ett stort inköp väger tyngre än ett litet.

Exempel: två inköp till olika priser

Du köper först 100 enheter för 50 kr styck och sedan 100 enheter för 60 kr styck. Totalt har du betalat 11 000 kr för 200 enheter. Under perioden säljer du 120 enheter, så 80 finns kvar.

Med FIFO räknas de första 100 sålda enheterna till 50 kr och de nästa 20 till 60 kr, alltså 5 000 + 1 200 = 6 200 kr. De 80 som finns kvar kommer från det senaste inköpet och är värda 80 × 60 = 4 800 kr. Med vägt genomsnitt är snittpriset 11 000 / 200 = 55 kr, så lagret är värt 80 × 55 = 4 400 kr och de sålda varorna kostar 120 × 55 = 6 600 kr.

Stigande och sjunkande priser

När inköpspriserna stiger ger FIFO ett högre lagervärde och en lägre kostnad för sålda varor än vägt genomsnitt. Resultatet blir alltså högre med FIFO, i exemplet 400 kr högre. När priserna sjunker är det tvärtom. Byter du plats på inköpen, så att det första kostar 60 kr och det andra 50 kr, blir lagervärdet med FIFO 4 000 kr medan vägt genomsnitt fortfarande ger 4 400 kr.

Skillnaden är en tidsfråga. Över tid blir den totala kostnaden densamma, men metoden avgör i vilket år kostnaden hamnar. Välj en metod och håll fast vid den.

LIFO och lägsta värdets princip

LIFO (sist in, först ut) räknar de senaste varorna som sålda först. Metoden är inte tillåten vid inkomstbeskattningen i Sverige, och därför finns den inte med i kalkylatorn.

Oavsett metod gäller lägsta värdets princip: lagret ska tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Har varor blivit omoderna, skadade eller av andra skäl svåra att sälja till fullt pris ska de skrivas ned. Kalkylatorn räknar bara på anskaffningsvärdet, så gör en egen bedömning av om något i lagret är värt mindre.

Vanliga misstag

• Att räkna inköpspriset med moms. Är företaget momsregistrerat ska lagret värderas exklusive moms.
• Att inte inventera. Lagervärdet bygger på hur många enheter som faktiskt finns. Räkna lagret vid bokslutet.
• Att byta metod för att styra resultatet. Metoden ska användas konsekvent från år till år.

Kostnaden för sålda varor är varukostnaden i resultatkalkylen. Vill du se vad som blir kvar av försäljningspriset, använd marginalkalkylatorn. Ett växande lager binder pengar, vilket syns i kassaflödet.

Så beräknas lagervärdet

Formeln

Genomsnittspris = (antal₁ × pris₁ + antal₂ × pris₂) / (antal₁ + antal₂)
Lagervärde vägt snitt = kvar i lager × genomsnittspris
Kostnad sålda varor FIFO = sålda enheter räknade från det äldsta inköpet
Lagervärde FIFO = total inköpskostnad − kostnad sålda varor FIFO
Kvar i lager = köpta enheter − sålda enheter

Kvalitetssäkring

Alla kalkylatorer på miniräknare.se verifieras matematiskt med hjälp av det öppna mattebiblioteket math.js. Lagervärderingen kontrolleras med automatiska tester där FIFO och vägt genomsnitt räknas för flera inköp, och där fler sålda än köpta enheter ska ge ett felmeddelande. Läs mer om hur vi kvalitetssäkrar våra beräkningar på vår metodsida.